Jag lever, trot eller ej. Men faktiskt så lever jag. Och jag har inte ont just nu, ni kan inte ana vilken lättnad de är. Dock är jag typ hög på smärtstillande känns de som, har tagit lite för många hoho. Men de gav ju resultat så jag är så jävla glad just nu tills dom slutar verka. Jag ska ta 2 inatt så hoppas jag får sova eftersom jag inte gjort de på 2 dagar. Eller jo, sovit typ 3 timmar på 2 dagar. Aja, idag i skolan lyssnade vi på en kille som varit med i andra världskriget. På riktigt jag ville gå fram och ge honom en kram, han va ju världens gulligaste. Men aja, på fysiken fick jag så ont igen att jag bröt ihop. Kändes dessutom som om jag skulle svimma, heidi kom och jag fick sitta hos henne. Då blev allt bättre, sen kom mamma och hämtade mig på engelskan. Då åkte jag hem till pappa, sen sov jag flera timmar. Men pappa ville inte väcka mig för jag inte sovit nåt, pulli. Aja, nu mår jag mycket bättre och har fått i mig riktig mat första gången på 3 dagar. Imorgon äre fredag och jag ber till gud att jag får må såhär då också och slippa ha ont. Då ska jag vara glad hela dagen och ingenting ska trycka ner mig säger jag bara. Nu ska jag kolla solsidan, har nåt avsnitt kvar

jag dör